Bostadsförmedlingens historia

Bostadsförmedlingen startade sin verksamhet 1947. Sedan dess har vi förmedlat över 670 000 bostäder.   

Stockholms tidiga bostadshistoria

När man pratar om Stockholms tidiga bostadshistoria är ord som trångboddhet, bostadsbrist och låg standard återkommande. Efterfrågan har många gånger varit större än tillgången till bostäder och inflyttningen till staden har periodvis varit mycket omfattande.

Under 1930-talet blev bostadsfrågan en av de viktigaste politiska frågorna. En bostadssocial utredning kom fram till att det främst var trångboddheten som var problemet.

1940-talet

Bostadsbrist och långa köer

År 1947 startade Stockholms Bostadsförmedling. Det var under en period av stor bostadsbrist och en lång bostadskö. Vid slutet av decenniet stod cirka 40 000 personer i kön. På tågstationer och ute i förorten satte man till och med upp affischer med budskap om att man inte skulle flytta till Stockholm på grund av bristen på bostäder.

Ett av skälen till att man startade en kommunal förmedling var att kommunen skulle få en bättre bild av efterfrågan på bostäder.

Bostadsförmedlingen hade till en början en handfull anställda och en omsättning på cirka 100 000 kronor det första året. Kontoret låg då på Kungsholmsgatan 16.

1950-talet

Förslag till samverkan med förortskommunerna

Stockholms Bostadsförmedling växte snabbt de första åren. Redan 1952 kom det första förslaget till samverkan mellan Stockholm och förortskommunerna. I april 1954 inrättades bostadsbyggnadsnämnden för Stor-Stockholm. Den skulle förenkla byten mellan kommunerna. I mitten av femtiotalet stod över 100 000 personer i bostadskön. 

Kö utanför Stockholms Stads Bostadsförmedling på Herkulesgatan 26, 1952.
Foto: Gunnar Lantz

1960- och 70-talet

Miljonprogrammet skapar överkapacitet

På 1960-talet var de politiska partierna överens om att bostadsbristen inte fick bromsa utvecklingen av den svenska välfärdsstaten. Storskalighet, centrala direktiv och normering var receptet på utbyggnaden av Sverige. Mellan 1964 och 1975 byggdes över en miljon bostäder runt om i Sverige, det så kallade miljonprogrammet.

I mitten av 1970-talet minskade trycket på bostadsmarknaden. Det fanns till och med planer på att lägga ner bostadskön eftersom tusentals lediga bostäder runt om i förorterna saknade hyresgäster. I innerstaden var det däremot fortsatt svårt att få en bostad utan lång kötid.  

1980-talet

Ombyggnader och evakuering

Utmärkande för 80-talet var en fortsatt omfattande ombyggnads- och evakueringsverksamhet. Under åren 1975–85 byggdes mer än 30 000 lägenheter om i Stockholm – mestadels i innerstaden – med evakueringshjälp från Bostadsförmedlingen.

Evakueringsuppdragen gällde fastighetsägare med hus som skulle rivas eller byggas om och som ansökte om evakueringshjälp för att tömma huset på hyresgäster. Bostadsförmedlingen fick sedan in motsvarande antal lägenheter i det ny- eller ombyggda huset till förmedling.

I början av 80-talet var nybyggnationen låg innan den tog fart i och med framväxten av Södra Stationsområdet.

1990-talet

Ett händelserikt årtionde i Bostadsförmedlingens historia

Förmedlingsreglerna som under slutet av 80-talet utgick från behov och inte kötid, hade så småningom blivit alltmer snåriga och svåra att tyda. Men det dröjde ytterligare några år innan det ändrades.

Under 1990-talen hade det åter blivit bostadsbrist i Stockholm och det byggdes få bostäder.  Under några få år i början av 90-talet fanns en bytesverksamhet. Tidningen Bytesguiden användes som ”annonsforum”.

Under åren 1996–97 utvecklades flera nya funktioner på Bostadsförmedlingen. Till exempel infördes en callcenterlösning som väsentligt förkortade bostadssökandes långa väntetider i telefon. De tidigare svårförklarade köreglerna förenklades den 1 januari 1997 genom att Rikskön infördes. Nu blev det möjligt även för icke-stockholmare att stå i kön.

Sedan Rikskön infördes har bostäderna förmedlats enligt ett enda kriterium – kötid.

2000-talet

Bostadsförmedling på webben

2003 startade Bostadsförmedlingen på webben. Det var starten på en webbutveckling av förmedlingssystemet som sedan dess ständigt förbättras och förenklas.

Under dessa år började också attityden till Bostadsförmedlingen förändras. Från att tidigare ha betraktats som en ”koloss på lerfötter” uppfattades Bostadsförmedlingen i allt högre grad som en modern serviceorganisation som strävar efter att förbättra sina funktioner och relationer med de två kundkategorierna: bostadssökande och fastighetsägare.

Under 2000-talet utvidgades Bostadsförmedlingens uppdrag geografiskt, och vi började samarbeta med allt fler fastighetsägare utanför Stockholms stads gränser.

Under decenniet växte bostadskön från drygt 72 000 till närmare 300 000 personer.

2010-talet

2013 bytte Stockholms Stads Bostadsförmedling AB namn till Bostadsförmedlingen i Stockholm AB.

Under 2010-talet inledde Bostadsförmedlingen samarbeten med allt fler privata bostadsbolag och kommunala bostadsbolag i andra kommuner än Stockholm. Med dem ökade även antalet inlämnade bostäder och under slutet av decenniet låg antalet förmedlade bostäder på nivåer som inte skådats sedan 1950-talet. Det ledde till att Bostadsförmedlingen slog nya förmedlingsrekord under både 2018 och 2019.

Vid årsskiftet 2019–2020 stod 674 720 personer i bostadskön. Kötiden för att få en bostad var 2019 i genomsnitt 10,5 år.

2020-talet

Ökningen i antalet förmedlade bostäder fortsatte när vi klev in i det nya decenniet. Under åren 2020–2022 slogs nya förmedlingsrekord varje år och 2022 var antalet 19 530 bostäder.

De första åren av 2020-talet präglades annars allra mest av covid-19-pandemin som drabbade både enskilda människor och stora delar av samhällets funktioner. Bostadsförmedlingen anpassade verksamheten efter de nya förutsättningarna, med ett ännu större fokus på digitalisering än tidigare, för att upprätthålla servicen till kunderna.

De genomsnittliga kötiderna som hade ökat under 2010-talet planade ut kring decennieskiftet, för att sedan sjunka med ungefär ett år. Detta hänger troligen ihop både med att Bostadsförmedlingen förmedlade allt fler bostäder och att pandemin och svårigheterna med att ordna visningar i bostäderna skapade en osäkerhet bland de bostadssökande. Osäkerheten gjorde att personer med långa kötider inte var lika benägna att tacka ja till bostäder, vilket gynnade personer med kortare kötid och påverkade snittet.

Numera förmedlar vi bostäder åt över 200 privata och kommunala bostadsbolag. Ungefär 75 procent av alla lediga hyresrätter i Stockholmsregionen förmedlas av oss. Vår webbplats har ungefär 10 000 besökare varje dag och är en av de största marknadsplatserna för bostäder i landet.